Kvällen på Pitti Gola e Cantina fortsätter och upp
på bardisken kommer en flaska orangefärgat vin från Stanko Radikon i Friuli, nära slovenska gränsen. Stanko gör alla
sina viner i samma stil; ingen temperaturkontroll, lång macerationsperiod,
gamla stora slovenska fat och inget tillsatt svavel. Från och med 2005
macererar alla vita viner med sina skal i fyra månader, tidigare
experimenterade Stanko med macerationstider från sju dagar upp till nio
månader. Vinerna lagras vidare på slovenska ekfat av olika storlekar i minst
tre år eller tills Stanko tycker de är redo för marknaden. En lätt filtrering
sker vid buteljeringen och vinet vilar i flaska minst ett år innan försäljning.
I glaset får jag
ett orangefärgat vin som är grumligt och med små, små partiklar i sig. På näsan
visar vinet toner av apelsinskal, aprikoser både torkade och färska, och röda
äpplen. I munnen bjuder vinet på hög syra, små fina tanniner, en stor rund
kropp och en eftersmak med mycket aprikoser och en ton av järn. Lång eftersmak,
inte för volatilt men inte helt rent heller. Påminner lite i stilen om Frank
Cornelissens orangea men inte med lika volatila syror. Kul och gott vin men
kanske inget som lockar mig hur mycket som helst, inte när man ser till priset
på ca 30€ för 500ml.
Kvällen avslutades med ett glas Il Colle Brunello di Montalcino
2004
Tät kärna med granatfärgad
rim. Ett mer robust
vin än Rosson från Cerbaiona, mer utvecklat, undervegetation, körsbär, blåbär, te, och jord.
Hög syra, snygga och runda tanniner med bra grepp. Inte så stor kropp, men elegant, eftersmaken domineras av
hallon och håller i länge. Snygg, traditionell, välgjord Brunello
Erik
