Martinborough; Escarpment

Escarpment Vineyard grundades 1999, första kommersiella skörden var 2003, av vinmakaren Larry McKenna och hans fru Sue, Larry hade tidigare varit vinmakare och "boss" på Martinborough Vineyards sedan 1986, så att säga att han har en stor kännedom om området skulle vara en underdrift. Sin utbildning gjorde han i hemstaden Adelaide i Australien och har även arbetat en tid i Auckland som vinmakare för Delegat’s Wine Estate.

När jag besöker deras vingård, en bit utanför Martinborough vid Huangarua floden, så är det vinmakaren Huw Kinch som tar emot mig. Någon vineri-byggnad finns inte och Huw berättar att det har länge varit planen att anlägga ett ovanpå den stora fatkällaren som är ingrävd i marken. Just nu står alla jästankar, sorteringsbord, avstjälkare och den stora pressen i ett skjul som används som både förvaring och vineri när det är dags för skörd. Det är lite knepigt att flytta runt allt när skörden börjar men det fungerar och de har gjort så sedan starten säger han. Det som behövs för en byggnation av ett nytt vineri är en större investering av en utomstående aktör. Något som Larry sökt efter ett par år, men det knepiga i situationen är att han inte vill släppa ifrån sig för mycket av ägandet (så går snacket på stan) samtidigt som ett nytt vineri är välbehövligt.

Fatkällaren byggdes 2003 och är nedgrävd under marken
Photo: Huw Kinch

Vi går ner i fatkällaren och provar genom 2014 års röda som precis genomgått sin malolaktiska jäsning, Huw visar mig deras fyra single vineyard Pinot Noir: Kupe, Pahi, Kiwa och Te Rehua. 

Fyra väldigt olika viner där Kiwa faller mig mest på läppen med härlig kryddighet, rödfrukt och sköna syra. Kiwa och Te Rehua är åt det mörkare hållet och Kupe som en blandning av de tre och med mest kraft och längd i avslutet. De gör även en liten del Chardonnay, Riesling, Pinot Gris och Pinot Blanc. 

Huw säger att de senare åren har de dragit ner på användandet av ny ek och skördar ofta tidigare än de gjorde i början, allt för att spegla vingårdarnas individuella uttryck och inte överextrahera frukten. I övrigt styr årgång och vingård användandet av ek och hur mycket stjälkar som går med i jäsningen, Kupe ser ofta mer ek än de andra tre samtidigt som de börjar använda mer och mer stjälkar för alla fyra vinerna. Sedan Huw anslöt 2008 så verkar det vara denna inriktning vinerna har tagit; med mindre ny ek, mer hela klasar och tidigare skörd. 

Jag gillar även deras Pinot Blanc som 2014 har fått en viss skalkontakt innan jäsning och Rieslingen är ett bra exempel på lättdrucken juice med hög syra och snygg restsötma på 15g per liter. 

2011 är senaste årgången av deras Riesling och dricks ruggigt bra just nu.
11 välbalanserade procent och en viss sötma gör att det försvinner ofantligt fort.

/Love

Erik

Gisborne, NZ