onsdag 18 mars 2015

Martinborough: Cambridge Road Vineyard

Cambridge Road ligger granne med Hiro Kusudas vingårdar i centrala Martinborough, här huserar Lance Redgwell sedan 2007, han byggde ett eget vineri 2010. Hans lilla vingård på 2.2 hektar är planterad med Syrah och Pinot Noir från 1986, första året gjorde han endast Pinot noir och andra året började han med Syrah. Tidigare har han arbetat för Neudorf och Puriri Hills på Nya Zeeland samt Beaux Freres i Oregon, han har även varit en tid hos James Millton här i Gisborne där han upptäckte Biodynamiken. Efter rekommendationer av James så gjorde han en ettårig utbildning i Biodynamisk odling i Hawkes Bay, nu för tiden följer han inte biodynamiska principer lika slaviskt som han gjorde från början berättar han. Han arbetar dock fortfarande helt enligt ekologiska ekologiska principer och med mycket av det biodynamiska, såsom BD500 och biodynamisk kompost.

Ankor i vingården
I vingården springer det runt ett gäng ankor som kommer så fort Lance ropar på dem, han släpper in dem till sina kompisar hönsen som de delar boende bland rankorna med. Han har satt upp nät över två rader med Pinot Noir som inte producerade någon frukt, och där har fjäderfäna ett litet hus. Lance säger att det gör inget att de äter de få druvor som finns där och förhoppningsvis bidrar deras gödsel med ökad livsglädje för rankorna, och om några år kanske det blir ett Vin de Canard därifrån.

Lance visar hur man lättast lövplockar de lågtränade Syrah rankorna.
När Lance visar mig runt i vingården ser jag hur annorlunda hans rankor är tränade; Syrah'n väldigt lågt och Pinot Noir'en i någon slags head-trained-three-cane variant. Att Syrah'n är så nära marken och lövplockas så intensivt har att göra med det marginella klimatet här, det är precis att druvorna mognar varje år och ju närmare marken ju mer värme kan de plocka upp. Hans teori om Pinot Noir'en är väldigt intressant, han pratar om hur de har tre spön per arm i Bourgogne och han har gjort en egen variant av det här med tre armar och tre spön per arm. Sedan han ändrade till detta system för några år sedan säger han att han fått lägre vigör i rankorna och en jämnare mognad på druvorna. 

Pinot Noir
Förutom att göra fantastiska viner på ovan nämnda druvsorter gör han också en vit blend; Papillon Blanc, på Pinot Gris, Pinot Noir och Riesling. Han gör även en Rosé (Papillon) på Pinot Noir och Syrah, ett par olika försök på mousserande viner där han låter den vanliga jäsning gå klart på flaska och buteljerar med kronkapsyl, båda vita, rosa och orangea varianter finns/fanns av dessa viner. Då volymerna är ofantligt små och han testar nya saker varje årgång så görs vissa viner bara ett år. Ett vin som jag provade var hans Weeping Tiger som är en skalfermenterad Pinot Gris, detta var nog utan att överdriva ett av de bästa skaljästa viner av gröna druvor som jag testat. 2010 gjorde han även ett vin kallat Dovetail, en blend på Pinot Noir och Syrah som var fruktansvärt bra.
De röda vinerna får olika uppfostran år för år och från druva till druva, vissa år får både Syrah och Pinot Noir lite hela klasar i jäsningen och andra år inte, det beror helt på årgången och vad Lance känner att han vill göra det året. Detsamma gäller för användandet av ny ek, där Pinot'en ofta får mer.

Weeping Tiger Pinot Gris
Som ni hör har Lance många projekt på gång i sitt lilla vineri, han är även den enda i landet (vad jag vet) som använder sig av jäsning i "cementägg". Han har även börjat titta på olika inhemska trädslag som skulle kunna användas istället för ek till fat. Än så länge är detta ett projekt i sin linda men en dag tror han att hans viner skulle kunna hamna i ett sådant fat. Jag frågar honom var han utbildat sig och Lance svarar att han mer eller mindre är självlärd, förutom arbete på andra vinerier och utbildningen i biodynamisk odling har han läst och testat sig fram. Han tycker att det är viktigt att prova nya saker och inte vara främmande för nånting, om man slutar vara nyfiken och inte provar nya viner eller att våga göra annorlunda saker i vingård och vinkällare stagnerar man som vinmakare. Och där kan jag inte hålla med honom mer! 
Han frågar mig vad jag sysslar med i Gisborne och jag säger att jag pluggar och jobbar extra för Millton, jag berättar att jag förhoppningsvis ska göra en skaljäst Marsanne i år och kanske en Chardonnay. Då blir han genast eld och lågor och säger att han själv funderat på att plantera Marsanne i Martinborough och ber mig skicka data om hur druvorna utvecklas när jag kommer tillbaka. Tyvärr så har vädret (en cyklon bland annat) och ett gäng hungriga får tagit det mesta av vår Marsanne och det blir inget vin av det i år heller. Rankorna är bara tre år gamla och detta skulle varit första årgången, förhoppningsvis så kommer jag över ett parti druvor från en annan odlare men mer om detta en annan dag. Just nu är mitt fokus på att skörda min Chardonnay de kommande dagarna och börja jäsa den, här har jag fått mycket bra feedback av Lance och vi har bollat idéer fram och tillbaka, med hans och min klassföreståndares hjälp kan det nog bli vin av de druvorna också.

Detta var ett av mina mest inspirerande möte med en vinmakare någonsin och hade in Lance varit tvungen att åka med en damejeanne fylld med Pinot till en restaurang i Wellington, hade jag nog stannat hela dagen. Innan jag åker frågar han om jag ska med till Wellington, men jag har ett besök hos Schubert samma dag och kan tackar tyvärr nej, besöket hos Schubert får ni läsa om längre fram.


/Love
Erik
Gisborne, NZ

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar