lördag 3 november 2012

Mondavi & Italien

Ni som känner mig och ni som läser bloggen då och då har kanske förstått att min kärlek till vin ligger i de Italienska vinerna, jag håller kanske Sangiovese som den högsta druvan och skulle inte klara mig utan en flaska bra Nebbiolo i veckan. Men sen säger jag aldrig nej till en bra Champagne, en god öl eller ett glas Mosel-Riesling.

Men den senaste tiden har det kommit upp ett och annat inlägg om dyra och inte alls lika eleganta viner från Kalifornien, vad hände där? Och då har jag bara bloggat om vissa axplock, tror jag druckit och provat närmare 40 viner från detta område sedan September.. Varför? Jo det ligger till såhär att jag har tävlat, det är inte första gången jag begår tävling men första gången själv, ensam och allena.. Det finns en liten modest tävling för oss studenter som kallas Robert Mondavi Diploma som arrangeras av den svenska importören Bibendum för andra året i rad. I onsdags var det dags, och jag kan säga direkt att det gick bra, efter en hel dags tävlande med semi-final och final så stod jag tillslut som vinnare. Då jag har lagt ner en två månaders läsande och provat mig genom 40 olika viner så känner jag att jag är värd att klappa mig själv på axeln och säga "bra gjort". Själva tävlingen var väl genomtänkt och riktigt rolig, även att jag var fruktansvärt nervös hela dagen och gick i mina egna tankar så måste jag säga att jag uppskattade hela arrangemanget. Stort tack går till Anna och John som jag har pluggat och provat med, och ett sjukt stort grattis till John som tar hem andraplatsen efter en fruktansvärt jämn final! Om ni är intresserade finns det en artikel här. Jag måste säga att jag har fallit för Kalifornien, kanske inte allt men definitivt mycket och Mondavis Cabernet Reserve kommer jag fortsätta dricka mycket av.

Glad student

Ikväll firades vinsten med Italiensk rakt igenom! Egengjord Porchetta fylld med basilika, rosmarin, vitlök lite svamp, salt och peppar till det morötter från landet, småpotatis och en sås på svamp och 12mån lufttorkad skinka. Och vad ska man dricka, jo en Rosso di Montalcino så klart!




Fonterenza Rosso di Montalcino 2008 kommer från systrarna Padovani i Poggio San Polino där de har 2,5 hektar vinodling i bruk. Färgen är lätt rubin med en granatfärgad kant. Från glaset kommer aromer av rödsyrliga körsbär, snygga gröna örter som påminner om ung Syrah, färska hallon och i bakgrunden ligger lite lite ekkryddor, men bara så det balanserar upp frukten, frukten som i bakgrunden är lite mörkare.
Skyhög syra som sig bör i bra ung Rosso di M, på paletten hittar jag inte ett mörkt bär eller spår av fat, här är det bara röda körsbär, tranbär och hallon som gäller, i avslutet får jag en liten mineralsälta. Det slankaste vin jag har druckit på länge, kroppen är elegant och vet precis vad den vill. Med lite tid i glaset kommer en fatton fram samt drag av mandlar och mer gröna örter, och bakom alla dessa lager av dofter hittar jag, som i alla bra Rosso och Brunello, färska röda äpplen! Lång, uttorkande eftersmak med mycket örter och körsbär, jag gillar inte ordet mineral men är det något det här vinet har, så är det det!  


Erik

2 kommentarer:

  1. Stort grattis! Och vad skönt det måste vara för dig att det är slut med självspäkningen så att du kan återgå till att fokusera på de italienska godbitarna, ;)

    Vad är det förresten för fel på ordet "mineral"? För mig är det en verkligt träffande beskrivning. Jag tycker mig märka att begreppet ofta ratas av sommelierstuderande. Kanske något som ingår i kursplanen? ;)

    /Patrik

    SvaraRadera
  2. Tack så mycket, det kändes skönt att få resultat efter allt detta pluggande och provande!

    När det kommer till mineral skulle jag vilja vara mer precis, även mineral inte smakar och doftar vet alla vad man pratar om, men för mig finns det olika "toner" av mineral. Men när någon frågar: "hur smakar mineral" vad svara man då? Jag har verkligen inget bra svar på den frågan..


    Erik

    SvaraRadera