Bressan och Joly

Äntligen skulle det bli av! Jag skulle få prova viner från Fulvio Bressan, jag har arrangerat en provning med fem av Bressans viner samt ett blindvin. Sympatisk låda Vinomatik har slängt ihop och lagt i bs.  

Först ut Bressan Pinot Grigio 2006; Guldfärgat med medelintensitet, viss autolytisk karaktär, plast, bivax, lite jästigt- men på ett bra sätt, en blommighet bakom, en del gula plommon, torkade aprikoser etc. Relativt hög syra, kanske lite ointegrerad, salmiak, halm, honung, bivax, rostade mandlar och nötter. Gott och trevligt! Så här borde all PG göras..

Nästa vin serverar jag blint, luftat i karaff en timme ungefär men det visar sig att mer hade behövts, vinet är Nicolas Joly - Clos de la Coulée de Serrant 2009. Gissningarna är ganska få men det finns en ung herre som spikar, bra jobbat Patrik!

Vinet är klart citrongult med medelintensitet, tydligt autolytiskt, känns nästan som att det är lagrat under flor, mycket mineralitet som jag drar mot ostronskal, grapefrukt, vita blommor, apelsinskal, lite rostade mandlar, många lager av dofter att undersöka, med mer tid i glaset kommer det fram massor med gula äpplen och smultron. Hög syra, liten bitterhet men som bidrar med komplexitet, fylligt men fortfarande väldigt slankt, koncentrerat och fokuserat! Lång lång längd, med tid i glaset blir det bara bättre och bättre! Riktigt, riktigt gott!   

Bressan N°3 är ett vin gjort på druvorna Cabernet Sauvignon, Pinot Nero och Schioppettino, en annorlunda men intressant blend. Vinet är granatfärgat och med en hög intensitet, på näsan får jag ceder, blå blommor, kryddpeppar, björnbär och svart peppar, här är det verkligen kryddigheten som ligger i förgrunden och frukten lurar lite där bakom. På paletten hög syra, mycket tannin, lite obalanserad alkohol och med en lång längd. Ett kul och ganska gott vin, bra projekt men hade varit trevligt att testa med mer ålder och från ett annat (svalare) år. 

Nu går vi på Bressan Pinot Nero 2006, här får jag mycket blå blommor, lite stall och smuts, hallonyoghurt, lera, svart- & kryddpeppar, samt en trevlig köttbuljong i bakgrunden. Hög syra samt maffiga tanniner för att vara PN, elegant kropp, lite för mycket ek för min smak, lång längd med mycket julkryddor. Mer PN-näsa efter ett tag i glaset; tänk hallon, jordgubbar och en fin mineralitet. 

Bressan Schioppettino 2006 på näsan får jag julkryddor, svartpeppar, gröna örter, björnbär, mörka körsbär, kött, vinteräpplen och något som påminner om chili där mitt i allt. hög syra, snygga kraftiga tanniner och långt elegant avslut. Lager med lager av dofter att utforska, riktigt bra vin! Efter mer tid i glaset doftar det mer eller mindre bara sågverk och enträd.  

Nu till Bressan Pignol 2000, till en början får jag mycket stall, smuts och liknande på näsan. Efter ett tag lägger sig dessa dofter i bakgrunden och fram stiger björnbär, körsbär, en släng av äpplen, lite julkryddor och mer mörka frukter och bär. Skyhög syra, greppiga tanniner, en mycket mer ek på paletten än på doften annars samma spektrum. Underbart lång längd med en eftersmak av kryddor och björnbär. Strukturen är helt galen och det absolut bästa med det här vinett. Så fruktansvärt bra vin, helt magiskt! 

Tillsist vill jag säga att Bressan var som jag tänkte mig, tror jag.. Speciellt, eget och intressant men framförallt riktigt bra viner! Joly lever också upp till förväntningarna och jag gillar den sortens vin skarpt, Chenin i fruktansvärt bra form! Vidare läsning gällande Bressan finns så klart hos Ingvar på Billigt Vin.

Erik