Sante Marie startades 1998 av Luisa och Marino Colleoni och
2000 gjorde de sin första Brunello. De har 1,5 hektar, strax norr om
Montalcinos centrum, uppdelade på tre plotter- en i nordligt läge, en i syd och
en i sydväst. Sante Marie ligger på en höjd av 500möh, och vingårdarna omringar
huset.
Traditionellt och
småskaligt är ledorden- ekologisk odling, handskördade druvor, beskär ej
rankorna, låter många olika blommor växa fritt mellan raderna och jobbar för
att ha en så hög biodiversitet som möjligt. Ingen tillsatt jäst, fermentationen
tar ca 25 dagar, efter avslutad jäsning läggs vinet på stora ekfat (15-20hl)
där det får ligga och mogna i två till tre år. Marino använder sig även av
mindre fat (5-10hl) för vinifiering av de enskilda plotterna, då det blir för
lite vin för att fylla en botti eller när han vill dela upp vinet och fortsätta
lagra en del. Vinet buteljeras utan klarning eller filtrering, och får ligga på
flaska minst ett år innan försäljning.
Vingården i norr med utsikt över dalen mellan Montalcino och Siena. |
Marino med ett glas osvavlad Brunello i handen. |
Vi provade ’11,
’10 och ’09 från fat, spännande att följa utvecklingen från ej färdigjäst ’11
till ’09 där Colleoni-elegansen hade börjat visa upp sig. Till slut, för att
knyta ihop säcken, öppnade Marino en flaska Brunello 2008 (buteljerades i april).
Tyvärr var Marino lite stressad och något vin har han inte att sälja, allt är slut sedan länge, men jag får gärna en flaska Brunello 2008 utan etikett. Det blev ett besök på en timme och en
kvart, och när jag efter ytterligare ett par timmar i Montalcino sitter och
väntar på bussen som ska ta mig hem till Florens så kommer han förbisusande i
sin traktor på väg in mot centrum.
Colleoni Brunello di Montalcino 2008
Röda äpplen, sura
körsbär, lite gröna örter, ett litet volatilt drag och en pust alkohol, blå
blommor, balsamico och te avslutar doften. Marino säger att hans viner ofta får
en ton av asfalt i sig, efter lite övertygande så tror jag jag hittar asfalten
också. Men det som slår mig är hur rödfruktigt och elegant vinet är, så här
vill jag ha min Brunello! Med lite luft kommer mer läder och tobak fram, doften
blir mörkare och kraftigare.
I munnen
fullkomligt exploderar vinet, hög syra, runda finkorniga men greppiga tanniner och slank
med intensiv kropp. På tungan träffar ett stråk av hallon, röda äpplen, bra
lakrits, körsbär, te och mineraler. Avslutet är riktigt långt och domineras av
järn och röda äpplen. Brunello som är galet drickvänlig nu men som även skulle
tjäna på några år i källaren.
Hur möter man upp det här vinet med mat då? Jo, man plockar fram den bästa biten ossobuco, låter den sjuda i balsamvinäger med en massa smålökar och till det en saffransrisotto. Kan inte bli bättre!
Erik
Hur möter man upp det här vinet med mat då? Jo, man plockar fram den bästa biten ossobuco, låter den sjuda i balsamvinäger med en massa smålökar och till det en saffransrisotto. Kan inte bli bättre!
Erik
Tack för rapporten. Colleoni har oss på kroken inför framtiden.
SvaraRaderaSom sagt, inte mycket som går upp mot sangiovese och ossobucco ;-)
Det var ett trevligt och givande besök, önskar bara att Marino inte hade haft så bråttom till ett möte. Ja, Colleoni är verkligen sånt man vill fylla sin källare med!
SvaraRaderanej verkligen inte! eller ossobuco och Nebbiolo... :-D