Sista delen i min serie Bordeauxviner: Leoville Las Cases 1945. Fredrik har fyndat auktion igen, nu är det bara att hoppas på ett vin som inte dött för mycket i flaskan samt att vi slipper TCA!
1945, detta klassiska år inte bara i och med freden utan att det även var ett stort vinår, ett av de största under hela 1900-talet. Ett nästintill perfekt år och som bjöd på massiva tanniner, vilket gjorde att vinerna var närmast odrickbara till en början (sägs det) men som tur är för oss klarar av längre lagring. Leoville Las Cases, slottet som är nästan lika legendariskt som årgången och är det ursprungliga av de tre Leoville-slotten (Barton & Poyferré). Slottet brukar kallas för ett "super second" och vissa hävdar att det borde uppgraderas till 1er Cru på bekostnad av Mouton så klart...
1945 Chateau Leoville Las Cases, St Julien
Vinet är granatfärgat och lite grumligt, det som slår mig
först på näsan är hur kompakt frukten fortfarande är! Bakom all frukt
ligger en liten rökighet som är väldigt angenäm, en del örter, lite järnflis och fortsätter med torkade fikon, söt marmelad och lite mandel.
Struktur som inte
finns på kartan, underbart tuggiga tanniner men fruktansvärt mogna och goda. Avslutet är förvånansvärt långt och eftersmaken består främst av röda bär och en släng av tobak. Det som imponerar med detta vin är hur pigg den beter sig! Dör efter cirka 15-20 minuter i glaset.
Ofta med viner av hög ålder får man se till historien bakom och inte vad man får i glaset, men så är inte fallet här, detta vin bjuder på en underbar livlighet samt en frukt och struktur som jag sällan hittar i viner av denna ålder. Det skulle inte förvåna mig om detta är njutbart vid sin 100-års dag! Inte det bästa vin jag har provat eller ens topp tio, men absolut ett av de mest spännande.
Erik
