Jura, Bordeaux, Nahe och Côtes du Rhône

Jag landar i ett grått och småregnigt Sverige, och efter 2 månader med 35 grader i Italien måste jag säga att det känns helt okej. Men oj vad jag har saknat Cabernet, Pinot, Riesling, Champagne, Syrah! Då är det skönt att ha en vän att lita på, som även han har varit undernärd på Riesling i sommar, Fredrik skickar ett meddelande med budskapet att middagen står på bordet och vinet är i karaffen när M och jag landar i byn igen.

70% Chardonnay och 30% Savagnin, två år på ekfat.

Fördrink blir en Cotes du Jura Tradition 2008 från Berthet-Bondet, snustorr, skyhög syra, lite som en fino på speed, gott! Dönnhoff Oberhäuser Leistenberg Kabinett 2009 och skaldjurspasta, klockrent och enkelt, obegripligt drickvänligt och mest bara gott!

Sista flaskan som gick, jag vill så gärna lagra lite men det går inte...

I kväll bjöd vi tillbaka; älgstek, tryffelsky, blomkålspuré och smörstekta kantareller, och till det en flaska Bellevue de Tayac 2005 från Jean-Luc Thunevin. (tidigare omnämnt här)

Jean-Luc Thunevin; visst låter namnet bekant. Det är mannen bakom bland annat Ch. Valandraud och Ch. Bel Air Ouÿ, han är även konsult för La Dominique och ytterligare ett par slott i Bordeaux. Ni som känner mig vet att Valndraud och viner i den stilen inte är min kopp av te… Som min gode vän från Åland uttryckte sig när vi fick det serverat blint till oss för ett par månader sedan; ”Druvor?! Druvor?! Det är fan inga druvor i det här, det är bara gjort på ek!” ja ni förstår vad jag pratar om.

Men som sagt han gör andra viner också: Ch. Bellevue de Tayac är Thunevins egendom i Marguax, 2,5 hektar köptes 2004 som nu har ökat till 3,5. Vinet är Merlotbaserat med lite Cabernet Sauvignon och en skvätt Petit Verdot efter avslutad jäsning får vinet mogna på 100 % ny ek. Ca 8500 flaskor tillverkas varje år.

Egendomen var till salu för ett par år sedan men det verkar som Jean-Luc ångrade sig...

Karaff en timme och sen upp i glasen, doften är ren och trevlig jag får toner av ceder, björnbär, kaffe, svarta vinbär samt fatkryddor och läder. På paletten får jag en hög syra, mycket tanniner, men som är mogna och finkorniga. Smaken domineras av björnbär, mörka plommon, ceder, läder och rostad ek. Det fina med vinet är syrorna och avslutet som levererar en liten rödare bärighet och är riktigt uttorkande. Satt som en smäck till maten och detta var sista flaskan av en låda som köptes via privatimport, priset landade på ca 330 kr per flaska. Inget jag kommer köpa igen, fortfarande lite för mycket rostade fat för min del. Och så kan man hitta det för ca 20€ i Frankrike...  

100% Syrah från vingårdar runt Côte Rôtie,  stram vardagssyrah som faller mig perfekt på läppen.

Erik